Barnslighetens kreativitet

I fredags fick jag känn av hur skönt och rogivande det kan vara att ge sig in i barnslighetns kreativa sidor. Mamma hade ovanligt få barn denna fredag vilket va skönt på det viset att jag va fruktansvärt trött efter att ha fått lov att vara på jobbet vid 06.30 samma morgon.
Vid 15-tiden hade hon bara en unge kvar som skulle få lite mellis i magen, så vi satt oss vid bordet å åt mellis, som för mig mamma och mormor,som kikat förbi, innehöll kaffe. När ungen fått i sig sin mells ville ha syselsätta sig med något och fick fram nå magnetstavar som vi ha som man kan bygga med.

Det hela slutar med att först fastnar mormor vid bordet byggandes med magnetklossarna i säkert 30 min efter att hon sagt att hon ska gå hem. Efter hon gått hem så satte mig jag tillsammans med denna unge och byggde. Jag vet inte hur länge vi satt där å byggde å byggde..tidsuppfattningen försvann helt, händerna gick helt av sig själva, och illslut va det slut på klossar och jag å ungen hade byggt, som han sa, en klätterställning.

Det va en uns av ro och lugn som gick igenom kroppen när man lät denna unge leda ens bygge med magnetiska klossar. När klätterställningen var färdigbyggd kollade vi på varandra nöjda och stolta över vårt bygge,log lite finurligt och ungen sa det vi båda tänkte:

- Nu kraschar vi det!

Bilden visar sekunderna innan handen gick rakt igenom kätterställningen och raserade allt. Barnslig glädje..DET är riktigt glädje.

*-*-*-*-*-*-*-

Min kamera e heeelt underbar! Stor tung å aldeles underbar haha. Kan knappt bärga mig tills onsdag då jag ÄÄÄNTLIGEN får testa den på hockeyn.

Skönt med seger mot Borås, kan det ha vänt nu? Så sjut tråkigt det här med Huokko. Vem ska vi sätta in i stället? Dags att ge nån Junior chansen kanske?

//Fotomuppen