Hitta ett Mail...
Hitta ett mail jag skrev till en kompis för länge sen. Hon mådde inge bra, hade tydligen en massa tankar om döden och va väldigt rädd för den. Tyckte att mailet gav en liten tankeställare om förhållandet till livet och döden. Den löd:
Hej
Jo men de e klart att de är jobbigt, det är det alltid när någon får bort. Framförallt om de var någon som stod en väldigt nära. Många är rädd för döden, men jag tror att det inte är själva döden man igentligen är rädd för, utan snarare just detta att vi inte vet vad som händer.
Vi människor funkar på det sättet att är det något nytt, eller något vi inte förstår oss på, så blir vi rädda. Döden är ändå en del i livets gång. man födds,växer upp,blir gammal och sen dör man. Men det är ingen som säger att man bara försvinner, en själ är odödlig (enligt vad jag tror iaf) och själen lever vidare och tar hand om de nära å kära som fortfarande är i livet.
Jag känner av min morfar ibland, när jag e ledsen, när jag behöver stöd, eller när jag känner att jag gjort nått bra..då kan jag känna att han är i rummet å vill hjälpa mig, glädja mig.
De största misstag folk gör är just at gå och tänka på döden, och de är de värsta. ja visst,de som vore ännu värre e ju att förneka den helt, Men om man går runt och tänker på döden hela tiden så hindrar man sig själv att fortsätta leva. Då är de bättre att ta vara på dom
dagarana,timmarna och den energin som går åt av att oroa sig, att vara å ta hand om sina nära å kära i stället. För döden är inget vi kan hindra, så då är de mycket bättre att ta vara på den tid man har och vara med dom man tycker om och ta hand om dom och sig själv. i stället för att kasta bort den tid man kunnat vara med dom å ha roligt, att oroa sig för nått som man inte kan hindra,..och som de med absolut största sannorlighet är fleeera flera decennier tills de inträffar.
Nu känns de som att jag har sagt samma sak flera gånger, men jag hoppas att jag har hjälpt lite iaf..jag gör mitt bästa, men jag e inte så bra på sånt här. Men jag vet hur du känner de..de göra jag. men kom ihåg *****,livet är hårt, men kämpar man på så blir man belönad. ibland kan allt kännas skit..verkligen SKIT..men om man kämpar på å lyckas ta sig ända upp på kullen,då vänder det. Så kämpa ***** gör de.Ge inte upp, tillslut så kommer du upp.
hade bra gumman! Kram!
//Fotomuppen
Hej
Jo men de e klart att de är jobbigt, det är det alltid när någon får bort. Framförallt om de var någon som stod en väldigt nära. Många är rädd för döden, men jag tror att det inte är själva döden man igentligen är rädd för, utan snarare just detta att vi inte vet vad som händer.
Vi människor funkar på det sättet att är det något nytt, eller något vi inte förstår oss på, så blir vi rädda. Döden är ändå en del i livets gång. man födds,växer upp,blir gammal och sen dör man. Men det är ingen som säger att man bara försvinner, en själ är odödlig (enligt vad jag tror iaf) och själen lever vidare och tar hand om de nära å kära som fortfarande är i livet.
Jag känner av min morfar ibland, när jag e ledsen, när jag behöver stöd, eller när jag känner att jag gjort nått bra..då kan jag känna att han är i rummet å vill hjälpa mig, glädja mig.
De största misstag folk gör är just at gå och tänka på döden, och de är de värsta. ja visst,de som vore ännu värre e ju att förneka den helt, Men om man går runt och tänker på döden hela tiden så hindrar man sig själv att fortsätta leva. Då är de bättre att ta vara på dom
dagarana,timmarna och den energin som går åt av att oroa sig, att vara å ta hand om sina nära å kära i stället. För döden är inget vi kan hindra, så då är de mycket bättre att ta vara på den tid man har och vara med dom man tycker om och ta hand om dom och sig själv. i stället för att kasta bort den tid man kunnat vara med dom å ha roligt, att oroa sig för nått som man inte kan hindra,..och som de med absolut största sannorlighet är fleeera flera decennier tills de inträffar.
Nu känns de som att jag har sagt samma sak flera gånger, men jag hoppas att jag har hjälpt lite iaf..jag gör mitt bästa, men jag e inte så bra på sånt här. Men jag vet hur du känner de..de göra jag. men kom ihåg *****,livet är hårt, men kämpar man på så blir man belönad. ibland kan allt kännas skit..verkligen SKIT..men om man kämpar på å lyckas ta sig ända upp på kullen,då vänder det. Så kämpa ***** gör de.Ge inte upp, tillslut så kommer du upp.
hade bra gumman! Kram!
//Fotomuppen
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida